Mooni Sports Club : Bakgrundsinformation

Vintern 2002 gick Gerald Ngotowa upp för Moonis huvudgata, den lilla röda grusvägen. Han var på väg till Pastor James Malele och hans tankar kretsade kring en sak - basket. Tillsammans med en lokal givare samt kyrkan mark påbörjade de en uppbyggnad av en basketbollplan. När sedan givaren drog sig ur blev det svårt att ge mod åt Gerald och hans vänner som inte såg någon möjlighet att vare sig gruslägga planen eller köpa bollar. Projektet rann ut i sanden. Vid samma tid hade Afrikaklassen, Österlens Folkhögskola, anlänt till Mooni. Snart köptes en fotboll varpå byns ungar kom springandes för att vara med i matchen. Det handlade om några kronor för oss medan en boll här i byn kunde betyda en månadslön. Vi bad därför nära och kära om hjälp. Tretusen samlades in vilket gjorde att vi hade chansen att bygga något större. Det var då vi träffade James och Gerald.Vi delade definitivt samma visioner och ville skapa en samlingspunkt för barn och ungdomar oavsett religion och ekonomiska förutsättningar. Dagen efter stod Afrikaklassen, Geralds gäng och några barn utanför kyrkan för att återuppta arbetet med planen.

Tillsammans Vår ideella arbetskraft minskade radikalt och efter några dagar stod en från Afrikaklassen och Gerald ensamma bland grus och hackor. De övriga i Afrikaklassen hade fortsatt sin studieresa genom Afrika. Lyckosökare som såg en chans att få en del av projektmedlen hade försvunnit. De som kände sensationens behag av att en grupp vita kroppsarbetade hade bytt roll från arbetare till publik. Vi vägrade ge upp och allteftersom folk såg framsteg kom den ideella arbetskraften tillbaka. Denna gång bestod den av ungdomar med vilka vi delade våra drömmar och visioner. Första målet var redan uppnått då vi skapade något tillsammans och skillnaderna mellan oss raderades ut. En månad senare stod också planen färdig. Det ideella arbetet har gett nytt hopp och lagt grunden för en framtida stark idrottsförening. Men framför allt har den gett en idrottsplan till Gerald, Ritha, Derek, Brenda och alla de andra i byn vid den lilla röda grusvägen.