Nästan 100 nya skolbänkar!

Per Åkesson från Svenska skolan i Nairobi har skickat ett glädjande brev om utvecklingen av det skolbänksprojekt som han startade i Enkokidongoi. Nu kan arbetet snart slutföras och resultatet är fantastiskt! Twiga tackar Per för ett härligt engagemang som nu ger skolbarnen bra och hållbara bänkar.

Besök i Militisa för att kolla skolbänkarna.    26 Maj 2010.

 

När solen går upp i horisonten befinner jag mig redan vid Nairobis flygplats. Jag kör min lilla personbil i lagom marschfart söder över. Skönt att komma ut ifrån Nairobi. Det bör ta 3 timmar att komma fram till byn Militisa där skolbänkarna tillverkas. Resan går bra, under min lilla kaffepaus ringer jag rektor Anderson. Jo han kommer in till byn från skolan omgående.

 

Noontoto Primary School som skall använda bänkarna har inte elektricitet ännu. Fast el- stolparna finns nersatt vid skolans stängsel. Det kostar pengar att dra in el till skolan.  

 

Rektorn fick hyra lastbil för att köra brädorna till byn Militisa. Batistkyrkan har ett uthus där brädor lagrades. Slutligen har 4 snickare varit iblandade att hyvla, såga, o spika. Brädorna från acacciaträdet är nu ännu hårdare när de hunnit med att torka riktigt. Snickarna klagade mycket för det var första gången de jobbade med så hårt virke. Handsågarna blev slöa nästan direkt och spikarna kroknade ofta. El-hyveln som är av kinesiskt ursprung brände motorn och knivarna sprack. Ändå tyckte snickarna att de lärt sig en del och var stolta för att få vara med i vårt lilla projekt. All tillverkning har skett utomhus under några träd. De färdiga bänkarna staplas på varandra och förvaras här tills de kan transporteras bort till skolan. Vanligt ”softwood träd” skulle ha blivit attackerade av termiter. Rektorn tror att bänkarna håller minst 10 år utan reparation. Själv tror jag 20 år med lite underhåll. Många vanliga bänkar av mjukt träd får bytas vart tredje år. 

 

Totalt var det 84 dubbelbänkar färdiga, samt 11 små bänkar med lös bordsbänk. Av den lilla bänken behövs ytterligare 9 stycken. Dessa kommer att behövas i förskolan. Där sitter 8 elever vid varje bänk. Intressant, undrar hur det fungerar i praktiken?

 

Fortfarande finns lite virke kvar i olika storlekar. Det blev inte mycket spill som jag trott. Lite av detta har jag tagit och tillverkat skärbrädor av som jag hoppas sälja o skicka ner pengarna till skolan. För min egen personliga del är jag överförtjust i strukturen, mönster och färgen av detta acaciaträd. Jag kommer att ta med mig några provbitar hem till Sverige. Det blir tungt och få bero på vad det finns för plats i resväskan.

 

Allra sist bestämde vi att allt material skall användas till någon pryl, inte ved. Några stora ytbrädor kommer att bli utebänkar. Dessa kan stå under något av de små träden som finns på skolgården. Där man sen sitter o äter lunch eller diskuterar framtids planer etc.

 

Till sist ett stort tack till alla Ni som bidragit med pengar så vi kunde genomföra detta skolbänksprojekt. Utan era insatser hade det inte blivit några bänkar. Nu tror vi att masajbarnen kommer och lära sig skriva bra, samt få bättre utbildning än de någonsin haft tidigare.  

 

Mvh Per Åkesson Nairobi Kenya.